Lycka...

...kan vara så många saker.
En av dem är helt klart när bussen från flygplatsen går direkt efter att jag har vinkat av Martin i säkerhetskontrollen och börjat se mig om efter en busshållplats. Att INTE behöva vänta i 30 minuter på Otopeni vid halv sex på morgonen är en väldigt bra sak. (I alla fall känns det bra att fokusera på sådana saker tänka så när man precis har blivit ifrånåkt. Att vinka av är det tråkigaste som finns...)
Andra bra saker är att solen skiner, att jag har nybakat potatisbröd liggande i köket.
Nejnej, NYbakat inte hembakat....
Att dagen ska tillbringas sovandes i en bil på skumpiga rumänska vägar på väg mot Donaudeltat på kusten är en annan bra sak. Har inte riktigt hunnit med Livet den senaste tiden, så det mest konstruktiva är naturligtvis att bara rymma iväg från vardagen. Som vanligt.

Lycko-bubblare: Att hela spårvagnen stod och viftade med min ena vante som jag glömt kvar på ett säte igår. En söt liten rumänsk farbror kastade ut den till mig genom fönstret och så var tilltron på mänskligheten återställd igen. Som vanligt.

Gud, har verkligen åkt kana nerför hela Maslows behovstrappa och sitter på trappsteg nummer ett och dinglar med benen. JAG VILL SOVA. NU. Får bli en 30 minuters powernap innan Kattis skuttar in med fantastiskt morgonhumör och pigga rådjursögon. Typ i alla fall...

Maslows behovstrappa
1. kroppsliga behov
2. behov av trygghet
3. behov av gemenskap och tillgivenhet
4. behov av uppskattning
5. behov av självförverkligande