kalas o kultur

Vi är här för att studera, vilket betyder att vi är studenter. Vilket betyder att vi lever studentliv, vilket ibland betyder en liten tillställning i all enkelhet i goda vänners lag. Fransoser, italianos, spaggar och svenskor tolkar det glada 80-talet!

Kattis, Jose o Jorge (eller Kattis, Uggla och Wolf...)

Fantastiskt lyckliga fransoser, Maxim och Magali.

Och en soluppgång möter mat naturligtvis bäst i aftonklänning, på en lekplats, i Bukarest!

Men ibland går vi förstås på stan som vanliga turister också, och förvånas och förtjusas av allt .

Japp, the famous house.
Somliga kallar det för Peoples palace, andra kallar det för Big ugly white house.

Stort och vitt är det, men inte fult. Möjligen färgat av galningen som byggde det.

Älskar det faktum att småkidsen spelar fotboll framför operan! Och hittar på otyg bakom ryggen på George Enescou, Rumäniens mest berömda kompositör. Fantastiskt.

Dumhet x2

Oj da...

Efter att ha varit utan internet i over tva veckor vaknade jag idag pa morgonen och var riktigt peppad pa att ta en fight med det ondskefulla internetbolaget som forvagrar oss kontakt med omvarlden. Natet har verkligen blivit en navelstrang, typ Matrix.

Det behovdes aldrig nagon fight...
Det rackte med att trycka pa standby-knappen en gang...
Sen funkade allting igen.

Pinsamt, men valdigt bra.

Annat pinsamt och mindre bra ar att mitt visakort ar ett minne blott. Eller, det har blivit fler och mindre visakort. Jag trodde inte att man kunde bryta av sana dar sma kort, i alla fall inte genom att erhh... satta sig pa dem...
Men det kunde man. Sa nu lever jag pa min fantastiska sugar-mama Kattis...

Vi ska till Belgrad imorgon, och efter det en liten tripp till Sarajevo. Ska bli fantastiskt kul, och ganska skont att fa se nagot annat an Bukarest.
Aven om vi fortfarande ar nyforalskade, den har stora betongstaden och jag!

Jag har vant mig vid det rumanska tempot, att aldrig vara i skolan pa utsatt tid om man inte vill vanta pa lararen i minst 30 min, att kaka middag vid halv nio-nio och att tunnelbanan vansinnigt nog slutar ga vid elva pa kvallen!
Men sa lange det kostar under 30 kronor att aka taxi overallt sa kan jag nog leva med det.

äntligen lite biler

Oooooops....

Har precis suttit och gjort skoluppgifter till on-line journalism-kursen. Alla mediegubbar skriver om hur ofantligt viktigt det är att uppdatera dagligen för att ge läsarna något nytt och spännande att läsa. Annars slutar de kolla upp sidan.

Jag ligger nog illa till då.

Förlåt.

Men jag kompenserar med en massa bilder på min senaste förälskelse: BUKAREST!

Solen skiner för fullt, i alla fall så länge man håller pa rätt sida av gatan. The sunny side. Att gå i skuggan av de stora betongkomplexen är som att vandra in i skuggan av hela kommunisteran. Men, betongkomplexet ovanför D2 är HEMMA just nu.

I övrigt, jätteloppis i söndagsmorse, storshoppade för sammanlagt 50 kronor och vandrade runt bland kristallkronor, kjolar, äpplen, trasiga rumänska farbröder, skinnjackor, leksaker, skräp och skatter hela dagen. Helt fantastiskt!

Fick guidad tur dit av Jose, en spanjack som jobbar med film här.

Fick visioner av mig själv sittande i ett klassrum i Madrid och förväntas förstå spanska...

Blev ännu mer kär i Bukarest...

Fick dessutom guidad tur till cinemateket och en gammal Scorsesefilm - och en timmes diskussion med filmklubben...

Lika fascinerande som obegripligt!

Men det var otroligt häftigt att höra rumänska filmvetare göra jämförelser ur ett nationalistiskt perspektiv mellan Starwars och Stalker. Hjälp, hade nog inte fattat något på svenska heller:)

Har suttit med skoljobb hela dagen, gud. Trots att jag BORDE vara ute i det fantatiska vårvädret! Nuvarande dresscode i Bukarest är vårjacka och stort leende!

Blomstrande betong

Jag alskar Bukarest!

Betongen, manniskorna, byggnaderna - allt!
Och precis som min ingifta moster papekade sa ar det sista chansen att uppleva det, det byggs overallt och den 21 mars oppnar IKEA har. Jag tror inte att staden kommer forlora sin sarpragel, men anda. Det bli alltmer "vastifierat", for varje dag.

Tyvarr har jag fortfarande inte listat ut nagot satt att fa den har datorn att hitta mitt USB-minne, sa bilder far ni vanta pa. Men det kommer, snart sa.

Vi har kastat oss huvudstupa in i Erasmuslivet, hemmafester i enorma femrumslagenheter dar det bor hogvis av franska och belgiska och spanska utbytesstudenter. Trivsamt sa det forslar.
Igar ramlade vi in pa en svartklubb i kallaren till ett hus. Bra musik och manniskor i converseskor och randiga trojor! Me like!

Fantastisk kontrast mot onsdagskvallen nar vi firade en av hosteltjejernas fodelsedag, kakade fantastiskt god hembakad tarta och hamnade pa kareokebar och dansade traditionella rumanska danser.
Misstanker att benforingen inte var helt korrekt, men vad gor det?!
Har avgivit ett, ganska dumt, lofte om att sjunga kareoke pa rumanska innan jag aker hem.
Inte helt genomtankt...

Ska palla mig ivag opch kopa post-it lappar att tapetsera lagenheten med, maste verkligen nota in lite rumanska ord nu!
Det ar sa fantastiskt kul nar man faktisktkan saga nagot till tanterna man handlar av, an sa lange mumlar jag mest multsumesc (tack) och ler pa det mest fortjusande satt:)
Man kommer ganska langt pa det ocksa...

Varen ar har forasten, vi har druckit kaffe pa uteservering och promenerat i parken.
Det blommar i betongen!

Loppor och olivolja

"Har du en blogg? Tidig 30-ars kris?"
Stella kan man alltid lita pa, skont att ha sanningssagare i sin omgivning.

Vi har ett hem!

I och for sig ar det ett hem med bla heltackningsmatta. Men det ar anda ett hem , och vi STORTRIVS!

Vi flyttade hit i fredags nar vi var som forkyldast och surast pa alla manniskor som masade runt pa vandrarhemmet. Al final ringer Henri och sager att vi kan flytta in och plotsligt var livet underbart igen.
En taxiresa senare fick vi nycklar och instalerade oss pa Anastasie Pano 15, block D2!
Lycka.

Fem minuter fran en mall och fem minuter fran tunnelbanan. Stralande.
Anda tills vi upptackte att dorren var otroligt svar att oppna fran utsidan...
Typ 15 minuter och tre panikanfall.
Men vi kom in, och med lite olivolja i laset sa fungerar allt perfekt igen.

I ovrigt har jag lyckats kortsluta mitt bankkort, trakigt.
Eventuellt fatt loppor, ocksa ganska trakigt.
Dessutom hunnit spela luftgitarr pa ett cafe i Nationalteatern i sondagskvall, mindre kul at the moment, men ganska kul sa har i efterhand.

Over and out